Betongkrönikan

Innovation ur en forskares perspektiv

Betongen var färdigutforskad redan på 60-talet – eller?

En googling på ordet innovation meddelar att ”innovation är en ny idé som faktiskt fungerar och används”. Låter enkelt, eller hur? Men det finns mer att säga kring detta. 

Visste ni till exempel att det finns en process för innovationer? 

Det är en rätt känd organisation som tänkt till: NASA.  I den processen finns olika steg. 

Man pratar om 10 nivåer av teknikmognad, TRL, Technical readiness level. TRL 1 är när man håller på med riktigt grundläggande arbete, långt nere i labbets mörker och bland konstiga ekvationer. Så småningom får man ihop något vettigt och långt senare, ibland många år senare, når man TRL 7. Då har man tagit fram en prototyp av sin innovation - för NASA en raket-prototyp ungefär. Vid 9 och 10 har man sin innovation färdig. Då flyger man ut i rymden.  

Jag brukar fråga mina forskarstuderande på universitetet ibland: hur långt har ni kommit i TRL-skalan? En fråga de inte alls gillar. 

Statligt verk för innovationer 

Visste du att det finns ett statligt verk för innovationer, som fyndigt nog heter Vinnova. Där kan man söka pengar. Om det går bra kan man förverkliga sina drömmar, sin uppfinning, och vinna anseende och rikedom. 

Apropå forskare har någon kommit fram till att dessa personer vid universiteten i vita rockar (betongforskare har grå) inte alls ligger bakom så många innovationer i Sverige som man tror, bara en femtedel. Det mesta sker i våra företag, som till exempel Betongindustri, av vanliga hårt arbetande och envisa människor. 

Någon har uttryckt sig så här: Forskning – det är när pengar används till att skapa kunskap. Innovation – det är när kunskap används till att skapa pengar. Intressant! Aha, då kan man konkludera att universitetens roll är att skapa innovatörer! En synnerligen viktig uppgift. 

Svenska uppfinningar 

Men har svenska uppfinnare och innovatörer hittat på något av värde som används och faktiskt fungerar? 

Ja absolut, listan är lång. Det finns några verkligt kända innovationer och innovatörer från 1800-talet: till exempel krutet, separatorn och mjölkmaskinen samt kullagret framtagna av Alfred Nobel, Gustav de Laval respektive Sven Wingquist, grundare av SKF som idag har över 40 000 anställda. 

Tetrapack (Ruben Rausing) och telefonen (Lars Magnus Eriksson) är några andra svenska världsinnovationer. Liksom blixtlåset, skiftnyckeln, trepunktssäkerhetsbältet och pacemakern. 

Du visste förmodligen inte att läskedrycken uppfanns på 1700-talet av en svensk. Vad Anders Celsius uppfann i början av 1700-talet, det kan alla räkna ut.  

Inom byggbranschen då? 

Bygghissen uppfanns av en svensk, liksom byggkranen. Gissa vilka innovatörer som ligger bakom de stora skyltarna Alimak och Lindén, svävande över byggena än idag? 

Slutligen med tanke på stoltheten över mitt Norrbotten: Östen Mäkitalo från Tornedalen kan sägas ha uppfunnit mobiltelefonen, det vill säga NMT- och GSM-tekniken. Hans forskargrupp låg också bakom HDTV alltså digital-TVn. Vilken resa av en man från en by som var utan ström tills han var sju år!   

...och betongbranschen? 

Betongens utveckling då - hur är det med den? Den har väl inte varit särskilt banbrytande jämfört med ovan? Det kanske ni tror. Det var till och med flera kloka gubbar som redan på 60-talet tyckte att materialet var ”färdigutforskat”. Att inget mer behövde göras eftersom man “visste allt och hade allt”. Stora broar kunde byggas, höga hus därtill. Armering och spännarmering, liksom fiberarmering fanns ju. Ödsla inte pengar på sådan forskning, sa många. 

Vad fel man hade. Sedan dess har det tagits fram en otrolig mängd specialprodukter inom betong som vi idag tar för givet: sprutbetong, fiberbetong, flytbetong, undervattensbetong, frostbeständig betong för att inte tala om betongprodukter med hög hållfasthet och sådana som är mycket täta och torkar fort. 

Alltså har vi under de senaste 50 åren utvecklat flera betongprodukter med helt nya prestanda. Jag skulle vilja kalla alla dessa för högpresterande betong. De är alla innovationer, och de fungerar utmärkt.  

Självkompakterande betong 

En innovation som jag speciellt kommer att tänka på är den självkompakterande betongen. Vi tyckte den var något märkligt när vi hörde talas om den vibreringsfria betongen, som den hette från början, för drygt 20 år sedan. Vi var mycket tveksamma! Vad fel vi hade.  

Den självkompakterande betongen, SKB:n, sopade rent på byggena. Vi hann knappt med. Alla ville ha den. Intensiv forskning och utveckling rätade ut frågetecken så de värsta nybörjarfelen kunde undvikas. Sverige tog täten och självkompakterande betong finns nu över hela världen.  

Vilken resa! Från TRL 3 till 10 på något år!  

Framtiden då? 

Vilka betonginnovationer kan vi vänta oss i framtiden? Hållbar betong med noll koldioxidutsläpp? Självklart! Denna ligger först i TRL-resan mot högre höjder.  Andra intressanta prestandaförbättringar bör nämnas och de kommer fortare än man tror. Här är några exempel på framtida förbättringar som vi på Betongindustri nu har tagit tag i tillsammans med betongforskare:  

  • Hög draghållfasthet – det vill säga att betongen är lika bra i drag som tryck. 
  • Ingen krympning – den där kontraktionen borde vi bli av med helt. 
  • Betong som varit med i ”Viktväktarna” – som bantat bort något ton per kubik – men är lika stark ändå. 
  • Betong som talar om hur den mår – som innehåller sensorer som säger till när det är dags för medicin och kanske något förband. En intelligent betong.  
  • Och om betongen får en skada, till exempel en spricka, då självläker den, precis som vi. 

Och allra sist:  

En betong som inte bara är självkompakterande utan även formar sig själv, utan formen. Men vänta nu – det är ju 3D utskrift! Det gör vi ju redan på en av våra fabriker, ett 3D utskrivet betonghus står där stolt i sommarsolen. TRL:et inom Betongindustri är högt! 

De andra specialbetongerna ovan finns också snart på läge 6 i mognadsskalan.  

Bäst att jag springer till Vinnova med all min kunskap, forskare som jag ibland är, och omsätter den till någon vinst. På Rausings tid fanns inget sådant ställe där man kunde få stöd. Men han blev rik ändå, stormrik. Så jag borde ha goda chanser att bli ännu rikare.

/Mats Emborg

Mats Emborg

Chef Forskning & Utveckling

Betongindustri AB Marieviksgatan 25
117 43 Stockholm
Sverige

Samlade artiklar från vår kunskapsbank. Välkommen!
 

Allt om betong